En värld av slöseri

Hur stor del av våra saker använder vi egentligen?

Studien undersöker klyftan mellan hur vi uppfattar vårt slöseri med mat och hamstrande av ägodelar och hur det verkligen ligger till

Som experter på flyttar söker vi på Movinga alltid efter sätt att göra flyttprocessen mer effektiv. Vi är särskilt intresserade av den ofta alltför stora insamlingen av ägodelar och dess inverkan på vårt samhälle, miljö och på ekonomin. Som en del av en större studie gällande flyttrender som släpps senare i år genomförde Movinga en undersökning för att visa på den klyfta människor har mellan sina uppfattningar och verkligheten vad gäller hamstrande och slöseri i sina egna hem. Resultaten är iögonfallande, då klyftan är uppenbart större än vad som förväntades. Vi hoppas att denna studie kan bidra till en välbehövlig samhällsdebatt avseende överkonsumtion, materialism och hur mycket vi verkligen behöver.

Undersökningen genomfördes bland 18 000+ hushåll i 20 länder. Hushållens uppfattning om hur mycket de faktiskt använder av det de äger mättes för att belysa graden av missuppfattning. Vi undersökte tre kategorier: ägodelar i hushållet, kläder och mat. Vi kombinerade sedan resultaten med data som samlats in direkt av forskare som undersökt slöseri och hamstrande av oanvända ägodelar i de undersökta marknaderna.

Det första steget för att minska mängden hushållsavfall och oanvända föremål vi alla har i våra hem är att vara medveten om frågans omfattning och vår egen tendens att blunda för vårt eget slöseri. Vid Movinga beräknar vi att 22% av föremål som flyttas i varje flytt inte kommer att användas igen. Vi hoppas att den här undersökningen öppnar för diskussion och medvetenhet om vårt kollektiva slöseri och hamstrande.

I tabellen nedan kan du se klyftan (missuppfattningen) mellan hur mycket människor tror att de slösar och hamstrar jämfört med verkligheten.
T-shirt
Hur stor procent av kläderna i din garderob har inte använts alls under de senaste 12 månaderna?
Morot och äpple
Hur stor procent av dina hushållsinköp blir hushållsavfall?
Husfasad med dörr
Hur stor procent av dina ägodelar som flyttades vid din senaste flytt är fortfarande oanvända?
(Observera att detta är en del av en pågående studie om flyttningsbeteende som kommer släppas under de närmaste månaderna)

Metodologi

För att genomföra denna studie tillfrågades 18 000 hushåll i 20 länder följande: Vilken procentandel av din garderob har inte använts under de senaste 12 månaderna? Vilken procentandel av ditt livsmedelsinköp slutar som avfall? Vilken andel av era ägodelar har inte varit i bruk sedan din senaste flytt?

1000 i USA - 2000 i Tyskland - 2000 i Frankrike - 1500 i Sverige - Övriga länder i studien mellan 500 och 800 deltagare - Vi sökte endast personer med huvudansvar för hushållets ekonomi från 22 till 60 år - Felmarginal är +/- 5%

Därefter jämfördes resultaten med data från specialister inom avfall och hamstring. 20 familjer bestående av två vuxna och två barn samt 10 enskilda hushåll intervjuades om deras beteende beträffande avfall och hamstring.

För kläderna togs en inventering av deltagarnas garderob; sedan följdes den dagliga användningen under en period på 12 månader och noterade mängden plagg i garderoben som inte alls användes under det gångna året.

När det gäller hur mycket mat människor kastar bort, blev deltagarna ombedda att hålla reda på sina avfall i sex månader - därmed var de tvungna att ta hänsyn till dagligvaruhandeln som slängdes direkt och hur mycket användes som rester .

De oanvända sakerna bestämdes i en engångsintervju där intervjunaren tog en rundtur genom deltagarens hus (inklusive vinden och källaren). Tillsammans räknades de saker som inte hade använts under de senaste 12 månaderna, med undantag för konstverk och annan dekoration som endast är avsedd för visning.

Dessa två dataset jämfördes för att beräkna graden av missuppfattning om mängden av kläder, mat och ägodelar som inte används. Därmed kan deltagarnas hemländer rankas enligt graden av missuppfattning.

Huvudkälla:
Discard Studies Compendium: The Discard Studies Compendium is a project by Max Liboiron, Michele Acuto, and Robin Nagle. https://discardstudies.com/discard-studies-compendium/

Andra källor:
Circle Economy: A social enterprise based in Amsterdam.
https://www.circle-economy.com/dutch-closet-study/#.W2v7_v4zZ24
Environmental Health Perspectives: Claudio, Luz: Waste Couture: Environmental Impact of the Clothing Industry, Sep 2007.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1964887/
WRAP (Waste & Resources Action Programme): A registered charity based in UK.
http://www.wrap.org.uk/sites/files/wrap/VoC%20FINAL%20online%202012%2007%2011.pdf